Cookies, inklusive tredjepartscookies, används för att förbättra kvaliteten på innehållet på denna webbplats och för att anpassa det till användarnas behov. Genom att fortsätta använda denna webbplats samtycker du till användning av kakor, samt möjlig kommunikation, om du anger din kontaktinformation i ett av de formulär som ska fyllas i på webbplatsen.
Blogg

Frostskydd eller varmt växthus – välj rätt vintermål

Frostskydd eller varmt växthus – välj rätt vintermål

Växthus och vintervärme

Att vinterförvara växter i ett växthus kan betyda två olika saker: att undvika frostskador eller att hålla igång aktiv odling. Skillnaden påverkar hur varmt det behöver vara, hur stor del av byggnaden som värms och vilken utrustning som krävs. Börja med växternas behov och vinterplanen, inte med antagandet att ett visst växthus automatiskt blir varmt.

Sexkantigt växthus i en trädgård

01

Frostskydd och aktiv vinterodling är olika mål

Ett frostskyddat växthus är tänkt att minska risken för frostskador på de växter du valt att förvara där. Målet gäller i första hand den lägsta temperaturen under natten och vid en köldknäpp, inte att luften ska vara jämnt varm hela dygnet. Att hålla temperaturen över fryspunkten är inte automatiskt tillräckligt för varje art eller krukväxt; viloläge, sort, rotklump och placering påverkar också. Frostskydd är därför ett avgränsat mål för en viss grupp växter, inte ett löfte om att växthuset passar alla växter året runt. Lägg in marginal utifrån den känsligaste växtens behov i stället för att tolka ordet frostfritt som en garanti.

Aktiv vinterodling betyder att plantorna ska fortsätta växa, eller att du vill så, driva upp eller skörda under den kalla årstiden. Då behöver temperaturen passa grödorna också när de växer, och ljus, vatten, näring och luftning måste stödja den tillväxt du vill ha. En högre temperatur i sig skapar inte ett bra odlingsklimat. När dagsljuset är begränsat kan värme utan tillräckligt ljus ge svag eller långsam utveckling, samtidigt som uppvärmningsbehovet ökar. Målet är alltså inte bara en varmare termostatinställning, utan en miljö som passar de växter som ska vara i gång.

Låt växternas behov styra temperaturmålet

Gör en förteckning över växterna som ska stå kvar och ta reda på deras behov under vintern. Notera om varje planta ska vila eller växa, vilken lägsta temperatur den tål och om den behöver varmare förhållanden för att fortsätta utvecklas. Skilj mellan en temperatur som hjälper plantan att överleva viloperioden och en temperatur som passar aktiv tillväxt; det är inte samma krav. Använd tillförlitliga odlingsanvisningar och kontrollera om rådet gäller en planta i marken eller i en kruka. Om du planerar för flera arter är det ofta den mest köldkänsliga gruppen som sätter gränsen för frostskyddet.

Planera också för hur växterna ska få plats. Räkna inte bara antalet krukor, utan lämna utrymme för att komma åt dem och för luft att cirkulera runt odlingsytan. Krukor har en mindre jordvolym än växter i marken och kan därför påverkas annorlunda av kyla; ta med deras placering i planeringen. Som jämförelse anges väggväxthus i aluminium i storlekar från 3,69 till 14,34 m². Golvytan hjälper dig att bedöma hur mycket som ryms, men säger inte i sig hur varmt växthuset blir. Rita gärna in växtgrupperna på en enkel plan och ange vilka som ska vila respektive växa. Då ser du om växter med liknande vinterbehov kan stå tillsammans eller om en enstaka känslig planta skulle kräva ett högre temperaturmål för hela utrymmet. Bedöm i så fall om den plantan ska ingå i vinterplanen eller få en annan övervintringsplats.

02

Bestäm om hela växthuset behöver vara frostfritt

Skriv ned vilken del som faktiskt ska frostskyddas: hela växthuset, samtliga odlingsbänkar eller bara en avgränsad yta. Om en del inte används på vintern kan en avskild zon vara värd att undersöka i stället för att värma hela utrymmet. Men en öppen hylla eller enkel skärm är inte automatiskt ett effektivt klimatskal. Luft kan röra sig mellan delarna, och dörrar, passager och växternas läge nära kalla ytor påverkar om zonen håller rätt nivå. Planera också för att kunna mäta temperaturen i just den del som ska skyddas.

Växthusets totala yta och den yta du tänker värma är två olika mått. Sortimentet för Aluminiumväxthus Accoya Fusion anges i storlekar från 3,77 till 28,08 m². Jämför måtten med din planerade vinterzon och undersök om planlösningen medger den avgränsning du tänkt dig. Rita in både växterna och passagen fram till dem: om du behöver gå genom den skyddade delen för att nå resten av växthuset måste även den användningen fungera. Ange sedan tydligt vilken temperatur du vill hålla i zonen och om resten av huset får vara kallare. På så sätt undviker du att använda ordet frostfritt om hela växthuset när målet egentligen bara gäller en avdelning. Innan du väljer storlek behöver du alltså veta både vad som ska rymmas under odlingssäsongen och vad som ska skyddas under vintern. Det är inte säkert att samma yta behövs för båda ändamålen.

Aktiv tillväxt kräver mer än varm luft

Om plantorna ska växa behöver du veta vilka temperaturförhållanden de klarar och vilka de trivs bäst med. En enda inställning passar inte nödvändigtvis alla växter, särskilt om du blandar grödor med olika behov. Tänk också på skillnaden mellan natt och dag: solen kan värma upp växthuset även en kall dag, medan temperaturen sedan sjunker när ljuset försvinner. Planera därför utifrån hela dygnet och den faktiska växtplatsen, inte bara den temperatur du ser mitt på dagen. Varmare luft ersätter inte tillräckligt ljus för den tillväxt du förväntar dig.

Avgränsa den yta där du vill odla aktivt och bedöm om den får tillräckligt ljus innan du räknar med att hålla den varm. Ett trädgårdsväxthus i T-form anges i storlekar från 16,52 till 30 m². När du jämför en sådan golvyta med dina odlingsplaner behöver du skilja på plats för plantor och plats för gångar eller annan användning. Storleken visar inte hur vinterljuset faller över de tänkta odlingsplatserna. Beskriv därför vad du vill få ut av odlingen: ska plantorna utvecklas vidare under hela vintern, eller vill du främst kunna börja odla tidigare? De målen kan innebära olika långa perioder med uppvärmning och olika krav på ljuset. För vissa odlare är en mindre aktiv odlingsyta mer realistisk än att hålla hela växthuset varmt. Bestäm vilka grödor som ska prioriteras där, så att temperaturmålet gäller en tydlig odlingsuppgift snarare än en allmän önskan om ett varmt växthus.

Vy av ett sexkantigt växthus

03

Växthusets storlek påverkar vinterplanen

Hur mycket värme som går förlorad beror inte bara på golvytan. Skillnaden mellan temperaturen inne och ute, väggarnas och takets yta, vind, otätheter och växthusets utförande spelar också in. Därför kan två växthus med liknande golvyta behöva olika planering för samma vintermål. Om du höjer den temperatur du vill hålla ökar också kravet på att begränsa värmeförlusten. Det här är skäl att granska husets dokumenterade egenskaper, inte en genväg till en beräkning av värmarens effekt eller en viss energikostnad.

Tänk på den yta du faktiskt ska använda när du jämför storlekar och former. Växthus i pyramidform anges i storlekar från 5,53 till 18,9 m². Utgå från de aktuella måtten när du planerar placeringen av krukor, odlingsbord och gångar. En större golvyta är bara till nytta för vinterplanen om du behöver utrymmet och kan hålla de avsedda växtplatserna tillräckligt varma. Gör gärna två enkla skisser: en för sommarens användning och en för vinterns. Markera på vinterskissen vilka delar som ska värmas och vilka som inte behöver användas. Då blir det tydligare om du jämför samma uppvärmda yta i olika modeller eller om en större modell också innebär att du planerar att värma mer utrymme. Formen eller produktnamnet ger däremot inget besked om isoleringen. För den bedömningen behöver du uppgifter om väggar, tak och övrigt utförande, inte bara en jämförelse av golvytorna.

Isolering måste vägas mot ljus och ventilation

Isolering kan minska värmeförlusten, men kontrollera hur en viss lösning påverkar ljusinsläpp, luftväxling och kondens. En tätare eller skuggande lösning kan förändra odlingsmiljön, särskilt om du vill hålla plantor i aktiv tillväxt. Det är därför viktigt att inte utgå från att mer isolering alltid ger ett bättre vinterväxthus. Ta reda på vilka alternativ som är avsedda för den aktuella konstruktionen och hur de samspelar med dörrar, fönster och vädring. Fuktig luft och kondens kan bli ett problem om växthuset hålls stängt för att spara värme.

Planlösningen spelar också roll för vilken del som behöver värmas. För Aluminiumväxthus med förvaringsutrymme Accoya Fusion anges storlekar från 3,77 till 28,08 m². Undersök hur den aktuella modellens yta är fördelad mellan odling och förvaring och om utrymmena är åtskilda. Produktnamnet visar inte hur en eventuell avdelning fungerar temperaturmässigt. Bestäm också vad förvaringen ska användas till under vintern: är den enbart till för redskap och tillbehör, eller tänker du ställa växter där? Om växter ska stå där behöver även deras temperatur- och ljusbehov ingå i planen. Kontrollera samtidigt hur en tänkt isoleringslösning påverkar tillgången till förvaringen, dörrarna och vädringsöppningarna. Du ska kunna sköta växterna och använda utrymmet utan att den planerade lösningen hindrar nödvändig åtkomst. På så sätt blir jämförelsen inriktad på användbar vinteryta, inte enbart på den sammanlagda ytan i produktbeskrivningen.

04

Termostat och värmare ska motsvara målet

En värmare och dess styrning behöver passa det temperaturmål du valt. Kontrollera tillverkarens uppgifter om värmarens effekt, termostatens funktion och vilka användningsförhållanden utrustningen är avsedd för. Termostatens inställning är inte samma sak som en garanti för temperaturen i hela växthuset: sensorns placering och skillnader mellan olika delar spelar också in. För frostskydd är det särskilt viktigt att styrningen reagerar på den lägsta temperatur som växterna faktiskt utsätts för, inte på en varm punkt nära värmaren.

När du jämför utrustning till exempelvis Bloomcabin Prestige, som anges i storlekar från 3,77 till 18,84 m², behöver du beskriva mer än växthusets golvyta. Ange om målet är frostskydd eller aktiv odling, vilken del som ska värmas och vilka temperaturer växterna behöver. Använd sedan växthusets uppgifter och värmarens specifikationer som underlag för bedömningen. Skilj särskilt på två frågor: om värmaren kan tillföra den värme som behövs och om styrningen kan hålla den nivå du avser. En lämplig termostatinställning hjälper inte om värmaren inte räcker till, och tillräcklig effekt säger inte ensam hur väl temperaturen regleras vid växterna. Kontrollera därför hur termostaten mäter och styr enligt tillverkarens beskrivning. Följ utrustningens instruktioner och låt en kvalificerad fackperson bedöma sådant som kräver installation eller elanslutning. Det ger ett tydligare underlag för valet än att enbart jämföra värmarnas effektangivelser eller växthusens storlekar.

Mät temperaturen vid växterna, särskilt nattetid

Placera temperaturmätningen så att den säger något om förhållandena där växterna står. En sensor nära värmaren kan visa varmare än resten av utrymmet, och direkt sol kan påverka avläsningen. Mät därför inte bara mitt i växthuset eller på en plats som är lätt att nå. Vid frostskydd är nattens lägsta temperatur ofta mer användbar än en enstaka avläsning på dagen. En termometer som visar minimi- och maxvärden eller en logg över temperaturerna kan hjälpa dig att upptäcka både låga temperaturer och stora variationer.

Jämför vid behov avläsningar på flera platser, särskilt om växthuset rymmer olika odlingsytor eller växtgrupper. Bloomcabin Orangerie anges i storlekar från 47 till 70 m². I ett utrymme med flera växtplatser behöver du bedöma om en enda sensor ger en representativ bild. Anteckna var varje mätning görs och jämför värden från samma natt, så att du inte blandar ihop skillnader mellan platser med skillnader i väder. Notera också termostatens inställning och om du har flyttat växter eller ändrat avgränsningen. Då blir det lättare att förstå vad en förändring i mätvärdena kan hänga samman med. Om en plats är kallare än den där styrningen mäter behöver du se över om växterna ska stå kvar där och om inställningen ger tillräcklig marginal. Uppföljningen ska visa om det valda vintermålet fungerar vid växterna, inte bara om värmaren slår på och av.

Klassiskt aluminiumväxthus

05

Granska dokumenterade egenskaper före köp

Växthusets namn, material och storlek räcker inte för att avgöra om det passar ett visst vintermål. Leta efter dokumenterade uppgifter om väggar och tak, tätning runt dörrar och öppningar samt vilka möjligheter det finns till ventilation och isolering. Om uppgifterna inte framgår, fråga återförsäljaren vad som gäller för just den modell och storlek du jämför. Kontrollera också att eventuella tillval är avsedda för konstruktionen. Det är bättre att utgå från konkreta specifikationer än att dra slutsatser om vinteregenskaper från ett produktnamn eller en bild.

Sortimentsuppgifterna för det klassiska aluminiumväxthuset anger storlekar från 3,77 till 28,08 m². När du har valt en möjlig storlek kan du samla underlaget för just det utförandet i en enkel jämförelse med andra alternativ. Håll isär sådant som ingår, sådant som är tillval och sådant som ännu är oklart. Skriv exempelvis upp vilka uppgifter som finns om väggar och tak, vilka isoleringsalternativ som anges och hur ventilationen ska kunna användas under vintern. Koppla varje punkt till ditt mål: för frostskydd behöver du bedöma förutsättningarna för att skydda växterna under kalla perioder, medan aktiv odling även kräver att ljuset räcker till. Om en uppgift saknas är det en konkret fråga att ställa om modellen, inte ett skäl att anta att den har samma egenskaper som ett annat växthus. En sådan jämförelse gör det lättare att välja utifrån avsedd vinteranvändning snarare än utseende och storlek ensamma.

Så bedömer du om vintermålet är realistiskt

Beskriv ett realistiskt vinterfall innan du väljer mellan frostskydd och aktiv odling. Notera vilka växter som ska stå kvar, vilken temperatur de behöver, hur stor del av växthuset som ska värmas och vilka kalla perioder planen ska klara. Om du redan har mätt temperaturen där växterna står kan de värdena visa var skillnader uppstår. Annars behöver du använda antaganden som passar den aktuella platsen och konstruktionen, inte bara utgå från en mild vecka. Bestäm också vad du gör om det blir kallare än planerat, till exempel om särskilt känsliga växter behöver flyttas.

Om du jämför energibehov ska uppskattningen bygga på tydliga antaganden om temperaturmål, värmeförlust, användningstid, utrustningens dokumenterade egenskaper och aktuella lokala energipriser. En uppskattning utifrån enbart golvyta kan bli missvisande, och ingen beräkning bör behandlas som en garanti för en viss kostnad. Jämför gärna frostskydd med aktiv odling som två separata alternativ. Om det varmare målet inte verkar realistiskt kan en mindre uppvärmd yta, en kortare odlingsperiod eller växter med svalare vinterbehov vara mer genomförbart.

Vanliga frågor

Betyder frostfritt att termostaten ska stå på 0 °C?

Nej. Om termostaten bryter precis vid fryspunkten finns ingen marginal för skillnader mellan sensorn och platserna där växterna står. Vilken marginal som behövs beror på växternas krav, temperaturmätningen och växthusets utformning. Ett visst börvärde garanterar inte heller samma temperatur i hela huset.

Räcker ett frostfritt växthus för alla växter?

Nej. En del växter behöver varmare förhållanden även under vila, medan andra kan övervintra svalare. Krukstorlek och placering spelar också roll. Kontrollera vad varje växt behöver under vintern och skilj mellan temperaturen den tål när den vilar och den som krävs för fortsatt tillväxt.

Kan jag frostskydda bara en del av växthuset?

Det kan vara ett alternativ om delen verkligen går att avgränsa och du kan mäta temperaturen där växterna står. En öppen hylla eller enkel skärm håller inte nödvändigtvis kvar värmen. Kontrollera hur luft rör sig mellan zonerna och om hela den planerade odlingsytan får det frostskydd du räknar med.

Behöver ett varmt växthus extra ljus på vintern?

Det beror på vad du odlar och hur mycket naturligt ljus platsen får. Värme ersätter inte ljus, och högre temperatur betyder inte automatiskt bättre tillväxt. Ta reda på grödornas behov och bedöm ljuset innan du bestämmer dig för att hålla en större odlingsyta varm.

Kan jag räkna ut värmekostnaden från växthusets golvyta?

Inte utifrån golvytan ensam. Måltemperatur, väder, isolering, tätning, växthusets utformning och värmarens dokumenterade egenskaper påverkar också. Använd lokala energipriser och tydliga antaganden när du gör en uppskattning. Se den som ett beslutsunderlag, inte som en garanti för en viss kostnad.

Rätt vintermål börjar med växterna du faktiskt vill behålla eller odla. För vilande plantor kan ett genomtänkt frostskydd vara tillräckligt, medan aktiv odling kräver att både temperatur och ljus stödjer tillväxten. När målet är tydligt blir det lättare att bedöma vilken yta som ska värmas, vad växthusets specifikationer säger och om värmarens styrning passar den kallaste delen av säsongen.

45 % BÄTTRE PRIS NÄR DU HANDLAR ONLINE
Få det bästa erbjudandet idag och börja skapa din perfekta trädgård!
Fråga oss
Kontakta oss
Telefon:
E-post:
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Reg.nr.:
38944924
Adress:
Thriges Plads 6, 5000 Odense C, Denmark
Sociala medier
Följ oss på Instagram, Facebook och Twitter. Där hittar du reda på senaste nyheter och bästa erbjudanden från Bloomcabin.
X
Har du frågor och vill att vi ska ringa tillbaka dig?
+46
−
✖