Cookies, inklusive tredjepartscookies, används för att förbättra kvaliteten på innehållet på denna webbplats och för att anpassa det till användarnas behov. Genom att fortsätta använda denna webbplats samtycker du till användning av kakor, samt möjlig kommunikation, om du anger din kontaktinformation i ett av de formulär som ska fyllas i på webbplatsen.
Blogg

Kan ett växthus hjälpa hushållet att odla mer egen mat?

Kan ett växthus hjälpa hushållet att odla mer egen mat?

Planera hushållets odling

Ett växthus kan hjälpa ett hushåll att odla mer av det som faktiskt används i matlagningen, men det säger inte i sig hur stor del av maten som kommer från den egna odlingen. Avgörande är vilka grödor hushållet äter, när de behövs och hur mycket tid som finns för skötseln. Genom att jämföra inköp, ätbar skörd och arbetsinsats över en säsong går det att sätta ett konkret mål utan att lova en viss mängd.

Klassiskt växthus med glas

Vad ett växthus kan bidra med på tallriken

Växthusodling kan ge bättre möjlighet att odla vissa grödor när förhållandena utomhus är mindre gynnsamma, och i rätt läge kan den förlänga skördeperioden. Hur stor skillnaden blir beror bland annat på plats, väder, ljus, sort och skötsel. En mer skyddad miljö är inte samma sak som en garanterad temperatur eller ett visst skördeutfall. Själva byggnaden skapar inte automatiskt förutsättningar för odling året runt. Räkna därför med ett säsongsbundet tillskott snarare än en jämn leverans av färska råvaror varje vecka. Fundera också på vilka veckor grödorna faktiskt ska bidra till måltiderna.

Egenodlat kan betyda örter till matlagningen, bladgrönt till återkommande måltider eller en del av en gröda som hushållet annars köper. Det är något annat än att ersätta hela matkassen, som ofta även innehåller basvaror och råvaror som odlas på andra sätt eller lagras för senare bruk. Sortimentet omfattar även ett stort växthus med angivna storlekar från 47 till 70 m². För ett hushåll som överväger den storleken behöver odlingsplanen visa vad utrymmet ska användas till och hur skörden ska tas om hand. En stor byggnad är inte i sig ett mått på självförsörjning. Börja med att skilja mellan önskan att odla mer och mängden råvaror som faktiskt kan användas i måltiderna.

Börja med hushållets faktiska matvanor

Anteckna hushållets vanliga inköp och måltider under två till fyra typiska veckor. Skriv upp vilka grönsaker och örter som köps, ungefärliga mängder och hur ofta de används. Notera också om något blir liggande eller slängs; den köpta mängden visar inte alltid hur mycket hushållet faktiskt äter. Du behöver inte väga allt från början. Förpackningar, knippen eller antalet måltider där en råvara ingår kan räcka som första mått. Välj sedan några återkommande råvaror att planera för. En sådan inventering ger en mer användbar startlista än att utgå från vilka frön som ser lockande ut.

Titta också på när råvarorna behövs och vilka som tycker om dem. En gröda som används ofta under en kort del av året kan vara ett bättre mål än en som står på inköpslistan året runt men sällan blir lagad. Skilj mellan sådant som äts färskt direkt och sådant som hushållet gärna lagrar eller tar till vara. Om flera personer delar på måltiderna är det bra att få med deras vanor, inte bara den som oftast handlar. Målet är inte en perfekt kostundersökning, utan en rimlig bild av efterfrågan som gör det lättare att välja grödor och mängder.

Räkna på enskilda grödor och skördeperioder

Jämför den egna skörden med hushållets totala konsumtion av samma råvara under samma tidsperiod. Om du väger kan du jämföra mängden egenodlat som äts med den sammanlagda mängden av råvaran som hushållet äter. Använd samma enhet för båda och håll inköpt och egenodlat åtskilda i anteckningarna. Om vägning blir omständlig kan du i stället följa hur många planerade måltider som innehåller en portion av den egna skörden. Som räkneexempel kan målet vara bladgrönt till två av fyra måltider i veckan under åtta veckor. Det motsvarar 16 av 32 planerade måltider, inte att växthuset står för hälften av all mat. Bestäm också vad du menar med en portion, så att några blad som garnering inte räknas på samma sätt som en sallad till maten. Exemplet beskriver ett mål, inte en prognos för skörden.

Anteckna skördedatum och mängd, men skilj på sådant som faktiskt äts och sådant som blir över, skadas eller komposteras. Om en del tas till vara och äts senare kan du notera det när den används. Räkna då inte samma mängd både vid skörden och vid måltiden. Skörd som ges bort kan antecknas separat: den har kommit till användning, men har inte ersatt mat i det egna hushållet. På så sätt skiljer du producerad mängd från odlingens bidrag till era måltider. När du sedan jämför växthus anges Bloomcabin Prestige Växthus i storlekar från 3,77 till 18,84 m². Jämför måtten för den aktuella varianten med din skiss. Använd skördemålet för att beskriva vad du vill få ut av odlingen och skissen för att bedöma om den planerade odlingen får plats.

Välj grödor som passar återkommande måltider

Utgå från rätterna hushållet redan lagar och välj grödor som kan användas där. Örter och bladgrönt kan passa när målet är små mängder till många måltider, medan exempelvis tomater och gurka kan bli aktuella om de återkommer i hushållets matlagning. Det finns ingen gröda som är bäst för alla: smak, skötsel, skördetid och hur länge plantan tar plats spelar in. Fundera också på om hushållet hellre vill kunna plocka lite åt gången eller ta hand om en större skörd under en kortare period. Det påverkar vilka grödor och hur många odlingsplatser som är rimliga.

Planera gärna in ett begränsat urval först och lämna utrymme för att lära av säsongen. En skiss kan visa vilka odlingsplatser som ska användas till vilka grödor och när de kan bli lediga igen. Följ anvisningarna för sorterna när du planerar avstånd och skötsel, och låt inte hela ytan fyllas bara för att den finns. Skriv gärna in både den första planerade grödan och eventuell senare användning av samma plats. Om perioderna överlappar behöver planen ändras; samma odlingsplats kan inte räknas som ledig för båda samtidigt. När du jämför mått kan du använda det klassiska aluminiumväxthuset som ett av alternativen och pröva din skiss mot den valda variantens mått. Markera även vilka plantor du behöver kunna nå under hela skördeperioden. Då blir det lättare att bedöma om grödvalet fungerar tillsammans, inte bara om alla plantor får plats vid planteringen.

Växthus med förvaringsdel

Planera för veckorna utan egen skörd

Gör en enkel kalender för varje gröda och markera när du planerar att så, plantera och skörda. Använd informationen för den valda sorten som utgångspunkt och anteckna sedan vad som faktiskt händer på din plats. Skördetiden kan variera med väder, ljus och skötsel, så kalendern ska hjälpa dig att se perioder och luckor, inte lova exakta datum. Om flera grödor ger skörd vid ungefär samma tid kan det bli ett överskott, medan andra veckor fortfarande kräver inköp. Att känna till båda delarna gör planeringen mer realistisk än en enda totalsiffra för hela året.

Bestäm i förväg hur hushållet ska hantera perioder då den egna skörden inte räcker. Det kan innebära att fortsätta köpa den aktuella råvaran, använda sådant som redan lagrats eller låta växthuset komplettera odling på annan plats. Räkna inte med att ett växthus tar bort alla säsongsglapp; ljus och temperatur påverkar vad som går att odla och när. Om färska råvaror under en viss del av året är ett viktigt mål behöver just den perioden synas i planen. Lägg också in veckor då hushållet är bortrest eller sällan lagar mat hemma. Skörd under de veckorna behöver kunna tas om hand av någon, annars bör den inte räknas som ett säkert bidrag till måltiderna. Stäm av kalendern mot inköpen under säsongen, så att du ser vilka luckor som faktiskt återstår. En god skördevecka ska inte få representera hela året.

Skilj växthusets golvyta från odlingsytan

Produktens angivna area är inte automatiskt samma sak som yta där grödor kan odlas. Rita in gångar, platsen som behövs för att nå plantor och utrymme för sådant som ska hanteras i vardagen. Om odlingen står på bord eller hyllor behöver även deras placering och åtkomst finnas med i skissen. En plan som använder varje kvadratmeter till planteringar kan bli svår att sköta och skörda. Det är därför klokt att räkna på den yta som verkligen kan användas, inte bara på byggnadens totala mått. Jämför sedan den med den mängd och typ av odling som matvanorna pekar ut.

Olika alternativ har olika storlekar; väggväxthuset anges exempelvis från 3,69 till 14,34 m². Kontrollera måtten för den variant du överväger och rita in den på den tänkta platsen. Lägg sedan in odlingsytan och de ytor som behövs för att komma in, röra sig och arbeta. Håll dessa poster åtskilda i skissen, så att en gång inte samtidigt räknas som en planteringsyta. Titta särskilt på hur du ska nå de innersta plantorna när odlingen är fullt utvecklad. Om du måste flytta andra krukor varje gång något ska skördas behöver upplägget ses över. Ta även med tillträdet utifrån när du bedömer platsen. Resultatet blir en konkret jämförelse mellan varianterna: inte bara hur stor byggnaden är, utan hur mycket odling du kan sköta utan att gångar och arbetsutrymmen försvinner.

Gör en tidsbudget som håller hela säsongen

Följ hur lång tid odlingen faktiskt tar, i stället för att bara bedöma den utifrån en lugn vecka. Skriv upp återkommande uppgifter som vattning, sådd, omplantering, uppbindning där det behövs, skörd och rengöring. Notera också mer intensiva perioder då flera moment sammanfaller. En enkel logg kan innehålla datum, uppgift och ungefärlig tid, plus en kort kommentar om vad som gjorde arbetet lätt eller svårt. Separera gärna förberedelser och engångsinsatser från den återkommande skötseln. Då blir det tydligare om tiden främst går åt till en viss gröda, till många olika moment eller till att hantera en skörd som kommer samtidigt.

Du kan använda en egen tidsgräns som planeringsantagande. Om hushållet till exempel vill lägga högst två timmar under en normalvecka är det den egna budgeten, inte en allmän norm för växthusodling. Jämför sedan med loggen och justera antalet grödor eller ambitionsnivån om arbetet ofta drar över. Se också hur tiden fördelas: två lediga timmar vid ett enda tillfälle är inte samma sak som möjlighet att göra korta insatser flera dagar. Skriv därför upp när uppgifterna behöver göras och när du faktiskt är tillgänglig. När du jämför varianter av Aluminiumväxthus Accoya Fusion bör storleken bedömas tillsammans med den tidsplanen. Mer yta behöver ha en avsedd användning, inte bara fyllas med fler plantor. Bestäm gärna vilka delar av odlingen du först skulle minska om tidsbudgeten inte håller. Då finns en rimlig prioritering redan innan arbetet blir mer omfattande än du tänkt.

Planera vatten, skörd och förvaring i vardagen

Tänk igenom hur odlingen ska fungera i vardagen, inte bara hur många bäddar den rymmer. Det ska gå att komma åt växterna för skötsel och skörd, och det är praktiskt att veta var redskap och kärl ska stå. Fundera på hur vatten ska nå odlingsplatsen och hur skörden ska tas därifrån utan onödiga moment. Det handlar inte om att välja en viss bevattningslösning, utan om att se vilka förutsättningar som redan finns och vilka rutiner hushållet vill sköta. Om det blir krångligt att vattna eller bära ut skörden kan det påverka hur ofta odlingen används och hur mycket som faktiskt tas om hand.

Bestäm också var fröer, krukor, redskap och skördad mat ska förvaras. Produktnamnet för Aluminiumväxthus med förvaringsutrymme Accoya Fusion anger att modellen har förvaringsutrymme. Jämför mått och layout för den variant du överväger med det du faktiskt vill förvara. Gör gärna två separata listor: sådant som hör till odlingsarbetet och sådant som ska vidare till köket. Då blir det tydligare om behovet gäller en fast plats för utrustning eller en tillfällig plats för skördekärl. Räkna inte förvaringsdelen som odlingsyta utan att kontrollera utformningen, och utgå inte från en förmodad kapacitet. Bestäm även vem som tar hand om skörden efter att den plockats och var den ska hamna. Att få in råvarorna i matlagningen är en egen uppgift, inte något som är färdigt bara för att skörden har burits ur växthuset.

Orangeri sett utifrån

Följ upp vad som faktiskt blev uppätet

När säsongen är slut går du igenom loggen gröda för gröda. Jämför vad som planterades med vad som skördades, vad hushållet åt och vad som köptes under samma period. Notera också när skörden kom och om den sammanföll med den tid då råvaran behövdes. En gröda kan ha gett mycket vid ett enstaka tillfälle men ändå bidragit lite till vardagsmåltiderna om hushållet inte hann använda den. En annan kan ha gett mindre mängd men passat in i fler måltider. Samma mått och samma tidsperiod gör jämförelsen mer användbar från ett år till nästa.

Använd uppföljningen till att behålla grödor som blev uppskattade, minska sådant som ofta blev över och ändra tidpunkter där det behövs. Försök skilja mellan olika orsaker till att målet inte nåddes. Saknades odlingsplats, blev skörden färdig vid fel tid eller hann hushållet inte ta hand om den? Skriv en konkret ändring bredvid varje problem, så att nästa plan bygger på erfarenheten. Om den användbara ytan var den tydliga begränsningen kan ett trädgårdsväxthus i T-form, med angivna storlekar från 16,52 till 30 m², ingå i jämförelsen. Pröva då vilka odlingsplatser den större ytan skulle tillföra och om tiden räcker för dem. Om problemet i stället var överskott eller utebliven skötsel är en större byggnad inte den förändring som uppföljningen pekar på. Låt orsaken avgöra vad du ändrar.

Välj storlek och upplägg efter målet

Sammanfatta planen innan du väljer växthus: vilka råvaror ska odlas, under vilka veckor ska de bidra och hur mycket tid finns för skötsel? Lägg till en skiss med odlingsplatser, gångar, arbetsutrymme och eventuell förvaring. Då kan du kontrollera om den tänkta storleken fungerar för både grödorna och vardagen. Det är inte alltid bäst att välja den minsta eller största varianten; poängen är att kunna förklara varför ytan behövs. Om målet bara gäller några återkommande råvaror kan en plan för dem vara mer relevant än en generell ambition om självförsörjning.

När du jämför former och storlekar kan växthuset i pyramidform vara ett av alternativen att granska. Angivna storlekar sträcker sig från 5,53 till 18,9 m². Välj ut den variant du vill bedöma och jämför dess mått med skissen över odlingsplatser, gångar och arbetsutrymme. Använd samma plan när du granskar andra modeller, så att jämförelsen gäller samma behov. Skriv ned vad som får plats, vad som behöver flyttas och vilka grödor som eventuellt måste väljas bort. Om en variant bara fungerar genom att gångarna försvinner eller tidsbudgeten överskrids behöver planen justeras innan köpet. Byggnadens storlek, användbar odlingsyta och mängden mat hushållet äter är tre olika saker. Det viktiga är att hitta ett upplägg där de hänger ihop och där målet går att följa upp efter säsongen.

Vanliga frågor

Hur mycket av hushållets mat kan ett växthus bidra med?

Det finns ingen generell mängd. Följ en eller ett par grödor och jämför det hushållet faktiskt äter av den egna skörden med den totala mängden av samma råvara under samma period. Då ser du bidraget utan att räkna planterade plantor som mat.

Kan ett växthus göra hushållet självförsörjande?

Inte automatiskt. Det beror på vad hushållet menar med självförsörjning, vilka grödor som odlas, hur länge de kan skördas och hur mycket tid som finns. Ett växthus kan ge ett värdefullt tillskott, men ersätter inte av sig självt alla matinköp.

Vilka grödor är bäst att börja med?

Välj sådant som redan används ofta i hushållets matlagning. Örter, bladgrönt, tomater och gurka är exempel på grödor som kan passa växthusodling, men behov och skötsel varierar. Börja gärna med ett begränsat urval och följ upp vad som faktiskt blir skördat och uppätet.

Hur vet jag om jag hinner sköta odlingen?

Skriv upp tiden för återkommande arbete och för tillfällen med extra mycket att göra, som sådd och större skördar. Jämför loggen med den tid du faktiskt vill avsätta. En egen tidsgräns är mer användbar än en generell uppskattning av hur lång tid ett växthus kräver.

Ger ett växthus färska grönsaker året runt?

Det går inte att räkna med enbart för att växthuset finns där. Ljus, temperatur, plats, sort och skötsel påverkar när grödor växer och kan skördas. Planera därför för perioder utan egen skörd och se eventuell odling under årets mörkare del som något som kräver särskilda förutsättningar.

Ett växthus kan ge ett meningsfullt tillskott när odlingen utgår från hushållets vanor och den tid som faktiskt finns. Välj några råvaror, följ när de behövs och räkna bara den skörd som används. Efter säsongen visar anteckningarna hur ofta egenodlat ingick i måltiderna, vad som blev över och om arbetet tog mer tid än väntat. Då kan du justera grödor, mängder och yta utifrån erfarenhet i stället för antaganden.

45 % BÄTTRE PRIS NÄR DU HANDLAR ONLINE
Få det bästa erbjudandet idag och börja skapa din perfekta trädgård!
Fråga oss
Kontakta oss
Telefon:
E-post:
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Reg.nr.:
38944924
Adress:
Thriges Plads 6, 5000 Odense C, Denmark
Sociala medier
Följ oss på Instagram, Facebook och Twitter. Där hittar du reda på senaste nyheter och bästa erbjudanden från Bloomcabin.
X
Har du frågor och vill att vi ska ringa tillbaka dig?
+46
−
✖