Cookies, inklusive tredjepartscookies, används för att förbättra kvaliteten på innehållet på denna webbplats och för att anpassa det till användarnas behov. Genom att fortsätta använda denna webbplats samtycker du till användning av kakor, samt möjlig kommunikation, om du anger din kontaktinformation i ett av de formulär som ska fyllas i på webbplatsen.
Blogg

Växthus i köldhål: bedöm en låglänt trädgård

Växthus i köldhål: bedöm en låglänt trädgård

Växthusets placering

En låglänt del av trädgården kan få frost när en närliggande sluttning fortfarande är frostfri. Kall luft kan rinna nedåt och bli kvar där terrängen eller täta hinder bromsar den, men små höjdskillnader och lokala vindförhållanden gör att ett köldhål inte alltid går att läsa av på en karta. Nattmätningar visar om skillnaden återkommer. Med en enkel skiss, jämförbara temperaturvärden och anteckningar om vädret kan du bedöma var växthuset bör stå och om odlingen kräver en plan för uppvärmning.

Sexkantigt växthus i en trädgård

Så bildas en köldficka

En köldficka är ett område där kall luft ofta samlas eller stannar längre än på omgivande mark. Under klara och lugna nätter kyls markytan av, och luften närmast marken kan bli kallare och rinna mot en lägre punkt. En svacka kan hålla kvar luften, men en låg höjd i sig räcker inte för att förutsäga frost: en öppen väg nedför kan låta luften passera, medan en mur, tät häck, jordvall eller byggnad kan bromsa eller styra flödet. Därför kan två närliggande platser få olika nattminima. Det lokala mönstret är viktigare än trädgårdens allmänna höjdläge.

Växthuset ska inte räknas som ett automatiskt skydd mot köldfickan. Solen kan värma utrymmet dagtid, men temperaturen kan ändå sjunka nattetid i ett ouppvärmt växthus. Hur den utvecklas beror på platsen, vädret och byggnadens utförande. En mätning utomhus visar den nattmiljö du börjar med, inte exakt temperatur inne i en framtida byggnad. Synlig frost på gräset säger inte heller allt om lufttemperaturen där växternas blad befinner sig. Använd därför både termometervärden och observationer, och jämför dem med temperaturkraven för de grödor du planerar.

Rita upp höjdskillnader och möjliga luftvägar

Börja med en enkel skiss över den del av trädgården där växthuset skulle kunna stå. Markera ungefärliga nivåskillnader, tydliga svackor, sluttningens riktning och möjliga vägar vidare nedför. Rita också in diken, murar, plank, häckar, byggnader, tät vegetation och öppningar mellan hinder. Sådant kan påverka hur kall luft rör sig, men skissen visar bara tänkbara stråk, inte ett säkert luftflöde varje natt. En enkel profil genom lågpartiet och den närmaste högre marken hjälper dig att se var luften kan bli kvar och var den möjligen kan passera ut. Ge de möjliga växthusplatserna egna beteckningar och använd samma beteckningar i temperaturloggen och på fotona. Lägg till några fasta mått, exempelvis avståndet till ett hushörn eller en gång, så att du kan hitta tillbaka till mätpunkterna. Skilj gärna mellan sådant du har sett på plats och sådant du ännu vill undersöka; en misstänkt luftväg ska inte förväxlas med ett observerat frostmönster.

Gå gärna samma runda tidigt på morgonen efter en frostnatt, innan solen hunnit tina marken. Markera var frost ligger kvar, var den saknas och om mönstret följer en lågpunkt eller verkar stanna bakom ett hinder. Ta foton från samma platser och notera vädret; upprepa efter olika nätter så att en tillfällig skillnad inte blir en slutsats. Om du överväger Trädgårdsväxthus i T-form anges varianter från 16,52 till 30 m². Använd måtten för den variant du tittar på när du ritar in hela konturen, eftersom arean inte visar hur formens olika delar hamnar i terrängen.

Mät på flera platser, inte bara i lågpunkten

Placera mätare i lågpartiet, på den tänkta växthusplatsen och gärna på en högre eller mer öppen plats som referens. Om den föreslagna ytan lutar eller gränsar till ett hinder kan det vara värdefullt att jämföra båda sidorna av ytan, inte bara mitten. Då ser du om en del av den planerade växthusytan verkar kallare än resten. Mät på samma höjd vid alla punkter, helst där plantornas blad kommer att vara. Om du också vill förstå förhållandena nära marken kan du mäta där separat, men håll isär de två mätserierna. Skriv in både mätpunkt och höjd i loggen. Om du senare flyttar en sensor för att undersöka ett annat hörn behöver flytten framgå, annars kan en förändring i mätningen misstolkas som en förändring i vädret. Behåll om möjligt referenspunkten på samma plats medan du undersöker de olika alternativen.

Välj mätplats efter var odlingen faktiskt ska stå, inte bara efter var det är lättast att nå termometern. Om ett väggväxthus finns med bland alternativen anger produktsidan areor från 3,69 till 14,34 m². Markera den tänkta ytterkonturen och jämför temperaturen vid väggsidan med den motsatta kanten; en avläsning alldeles intill fasaden beskriver inte nödvändigtvis hela odlingsytan. Använd den valda variantens mått när du planerar mätpunkterna, så att du inte missar ett hörn som ligger närmare en sänka eller ett hinder.

Välj mätare och placera den rätt

En min-max-termometer visar den lägsta temperaturen sedan den senast nollställdes. En temperaturlogger kan dessutom visa hur temperaturen förändrades under natten och hur länge den låg på en viss nivå. Båda kan vara användbara, men de ger olika mycket information. Om du använder flera mätare kan du först placera dem intill varandra en stund och jämföra avläsningarna. Om de skiljer sig åt redan där bör du notera det innan du drar slutsatser av små skillnader mellan olika delar av trädgården. Märk varje mätare och anteckna vilken som används på respektive plats. Kontrollera också loggerns klocka och hur ofta den registrerar ett värde, så att kurvorna går att jämföra. Om du bara har en mätare blir jämförelsen mellan platser mer begränsad: värden från olika nätter beskriver både olika lägen och olika väder.

Håll mätaren i ventilerad skugga, skyddad från direkt sol och regn, och låt den inte ligga mot marken, en mur eller en annan yta som kan påverka avläsningen. Placera den där den får mäta den omgivande luften, inte under ett tätt takutsprång eller inne i ett skyddat buskage om den tänkta odlingsplatsen är öppen. Använd likvärdiga skydd vid jämförelsepunkterna och anteckna hur sensorerna är placerade. Om du jämför platser för ett klassiskt aluminiumväxthus kan du ange den tänkta modellen i samma mätprotokoll, men håll uppgifter om byggnaden åtskilda från utomhusvärdena. Fotografera gärna mätarnas placering. Då blir det lättare att upptäcka om en sensor har rubbats eller om skyddet sitter annorlunda vid nästa avläsning.

Vy av ett sexkantigt växthus

Logga nätter med olika väder

Mät under flera veckor och försök få med mer än ett slags natt. Klara nätter med svag vind kan visa lokala temperaturskillnader tydligt, medan moln och vind kan ge ett annat mönster. Det är därför bättre att jämföra flera väderlägen än att dra en slutsats från en enda frostnatt. Om du vill börja odla tidigt eller fortsätta sent på säsongen behöver mätningarna också spegla den period då du vill använda växthuset. En mild mätperiod säger inte tillräckligt om hur platsen fungerar under kallare väder.

Skriv upp datum, lägsta temperatur, mätpunkt, molnighet och vind. Notera också om du såg frost och om marken var torr eller blöt; sådana observationer hjälper dig att sätta värdet i sitt sammanhang. Med en min-max-termometer behöver du läsa av och nollställa vid ungefär samma tid varje dag, så att mätperioderna blir jämförbara. Ange vilken natt värdet gäller, inte bara datumet då du läser av. Markera uteblivna avläsningar som saknade värden och notera om du glömt att nollställa; fyll inte luckorna med uppskattningar. En enkel tabell med en rad per natt gör det lättare att jämföra platserna sida vid sida. Om du ännu jämför storlek kan Aluminiumväxthus Accoya Fusion vara en modell att föra in i skissen; angivna areor sträcker sig från 3,77 till 28,08 m². Spara modell och tänkt storlek som separata anteckningar, så att temperaturserien för platsen förblir tydlig även om du byter växthusalternativ.

Tolka återkommande mönster i minimitemperaturen

Jämför varje punkt med de andra natt för natt. En enstaka ovanligt låg avläsning kan bero på ett tillfälligt väderläge, men en återkommande skillnad mellan lågpartiet och den tänkta platsen är mer användbar som beslutsunderlag. Se också om kylan främst uppträder under vindstilla nätter eller om skillnaden märks i flera vädertyper. Om en mätare ger ett oväntat värde, kontrollera att den inte flyttats, hamnat i sol eller legat mot en kall yta. En logger kan visa hur länge temperaturen låg lågt; en min-max-termometer visar bara lägsta värdet mellan avläsningarna.

Skriv en lista över grödorna du vill odla och ta reda på vilka lägsta temperaturer som är lämpliga för dem och för den odlingsperiod du tänker dig. Växter kan ha olika behov, och samma gröda kan vara känsligare i ett tidigt utvecklingsskede. Ange därför om planen gäller småplantor, fortsatt odling under sommaren eller en förlängning in på hösten. Skilj också mellan odling som är viktig för dig och sådant du kan avstå från under kalla perioder. Då kan du bedöma om platsen fungerar för huvuddelen av dina planer, i stället för att låta den känsligaste grödan ensam avgöra valet. Om den användbara, varmare delen av tomten är begränsad kan du jämföra den med den valda modellens verkliga mått. Växthus i pyramidform finns med angivna areor från 5,53 till 18,9 m², men arean visar inte hur varje hörn hamnar i förhållande till kalluftsstråket. Bedöm därför den variant du väljer mot din skiss, inte bara mot ett medelvärde för hela trädgården.

Bedöm solljus, markfukt och avrinning

Rita in skuggor från hus, träd och häckar vid olika tider på dagen och under den säsong då du vill odla. Solförhållandena påverkar hur platsen värms upp dagtid, men en solig eftermiddag garanterar inte en viss temperatur under natten. Jämför därför skuggbilden med nattloggen i stället för att låta den ena ersätta den andra. Om två platser har liknande minimitemperaturer kan ljusförhållandena ändå vara en viktig skillnad, särskilt när du väljer mellan dem för en viss odling. Fotografera gärna från samma punkter när skuggorna förändras under året.

Efter regn kan du notera var vatten blir stående, var marken förblir blöt och åt vilket håll ytvatten verkar rinna. Håll de anteckningarna åtskilda från lufttemperaturen: en fuktig plats är inte automatiskt den kallaste. Markens skick är ändå relevant när du bedömer om platsen fungerar för växthus och odling. Markera blöta partier med en egen symbol på skissen och datera observationerna. Då kan du se om problemet berör hela den tänkta byggnadsytan eller bara en begränsad del, utan att blanda ihop vattenansamling med uppmätt kyla. Bloomcabin Prestige Växthus anges med areor från 3,77 till 18,84 m²; använd måtten för den variant du överväger när du jämför skugga, blöta partier och nivåskillnader. Om marken verkar instabil eller kräver markarbete bör underlaget bedömas av en fackkunnig person.

Jämför lägen utifrån hela växthusets yta

Väg samman temperaturmönster, möjliga kalluftsstråk, solljus, markförhållanden och hur platsen fungerar i trädgården. Den högsta punkten är inte automatiskt bäst om den till exempel skuggas eller ligger olämpligt för den planerade odlingen. En plats i lågpartiet kan också vara möjlig, men mätserien ska då visa vad du behöver planera för. Om du har flera kandidater kan du skriva upp fördelar och nackdelar bredvid skissen i stället för att försöka hitta en enda regel som passar alla tomter. Jämför i första hand värden från samma nätter och notera vad som talar för respektive plats under den säsong du vill odla. Skilj mellan sådant du kan anpassa, exempelvis odlingsstarten, och sådant du behöver ta ställning till före köpet, som att en del av växthusytan hamnar i ett återkommande kallare parti.

Jämför därefter den uppmätta zonen med den modell och storlek du faktiskt funderar på. Om du tittar på Aluminiumväxthus med förvaringsutrymme Accoya Fusion anges areor från 3,77 till 28,08 m². Rita in den valda variantens fullständiga planritning och kontrollera hur förvaringsdelen är placerad innan du bestämmer om ytan passar. Areauppgiften ensam visar inte planformen. Markera även var odlingsdelen ska ligga, så att mätningarna kan kopplas till den plats där växterna kommer att stå. Konturen och dess placering i förhållande till den låglänta delen hjälper dig att bedöma vilka delar av växthuset som kan beröras av det observerade köldmönstret.

Klassiskt aluminiumväxthus

Planera eventuell uppvärmning utifrån mätvärden

Utgå från de lägsta temperaturerna du har registrerat och hur ofta de återkommer, inte från en enda natt eller från trädgårdens höjd på kartan. Jämför dem med temperaturkraven för de grödor och den säsong du planerar. Beskriv vad eventuell uppvärmning ska åstadkomma: vill du undvika frost vid enstaka tillfällen eller hålla en viss odlingstemperatur under en längre period? Ta med den skillnaden när du diskuterar behovet med en fackkunnig person. Växthusets area räcker inte för att avgöra vilken värmeutrustning som behövs; bland annat byggnadens utförande och värmeförluster spelar också roll. För Stort växthus anges areor från 47 till 70 m², men de uppgifterna är inte ett besked om uppvärmningsbehov. Använd tekniska uppgifter för den valda modellen och ta hjälp av en fackkunnig person om du behöver bedöma utrustningens kapacitet.

Om du planerar en värmare, kontrollera att utrustningen är avsedd för den aktuella miljön och följ tillverkarens anvisningar. Låt en fackkunnig person bedöma installationen i stället för att uppskatta den utifrån enbart nattens lägsta utetemperatur. När växthuset är på plats kan du mäta temperaturen inne under kalla nätter och se hur den skiljer sig från utomhusvärdena. Det ger ett bättre underlag för att bedöma om odlingen behöver ändras eller om värmeplanen behöver ses över innan du sätter ut känsliga plantor.

Samla underlaget innan du bestämmer dig

Gå igenom skissen, temperaturserien och fotona tillsammans innan du låser dig vid en plats. Kontrollera att mätpunkterna låg där du trodde, att avläsningarna går att jämföra och att den modell du överväger ryms i den del av tomten som passar bäst. Se också om skugga, vatten som blir stående eller ett hinder ändrar bedömningen. Om resultaten pekar åt olika håll kan det vara klokare att mäta vidare än att låta en enda frostnatt avgöra. Anteckna vilka frågor som fortfarande är osäkra. Det kan till exempel saknas mätningar från den tidiga vår då du vill börja odla, eller en jämförelsepunkt på andra sidan en häck. Rikta då nästa mätning mot just den luckan i underlaget.

Spara loggen tillsammans med bilder och en skiss över platsen. Då kan du jämföra med senare säsonger och se om skillnaderna återkommer, i stället för att förlita dig på minnet av en kall morgon. Om du förändrar marken, tar bort en häck eller tillför ett nytt hinder kan luftens väg också påverkas; mät därför på nytt om platsförhållandena ändras tydligt. När växthuset väl används kan inomhusmätningar komplettera den ursprungliga loggen. På så sätt blir valet av plats och uppvärmning en bedömning av den faktiska trädgården, inte ett antagande utifrån att den ligger lågt.

Vanliga frågor

Hur länge behöver jag mäta?

Det finns ingen period som passar alla trädgårdar. Mät under flera veckor och få med olika väderlägen, särskilt kalla, klara nätter med svag vind. Om du vill odla tidigt på våren eller sent på hösten behöver du också mätningar från den del av säsongen.

Ska termometern sitta precis vid marken?

Mät på samma höjd på alla jämförelseplatser, helst där plantornas blad kommer att befinna sig. En kompletterande mätning närmare marken kan visa om det skiljer sig där, men den ersätter inte mätningen på den höjd du vill bedöma för odlingen.

Räcker det att mäta i trädgårdens lägsta punkt?

Nej. Mät även på den tänkta växthusplatsen och gärna på en högre eller mer öppen punkt som jämförelse. Om växthusets planerade yta sträcker sig över en sluttning kan temperaturen dessutom skilja mellan kanterna.

Håller ett ouppvärmt växthus frost borta?

Det går inte att räkna med. Temperaturen kan sjunka nattetid även i ett ouppvärmt växthus, och utfallet beror på bland annat väder och byggnad. Mät inne när växthuset är på plats innan du förlitar dig på temperaturen för känsliga grödor.

Behöver jag installera värme om trädgården ligger lågt?

Inte automatiskt. Jämför uppmätta nätter med temperaturkraven för de växter och odlingsperioder du planerar. Om du överväger värme behöver utrustning och installation bedömas utifrån det valda växthuset; låt en fackkunnig person hjälpa till med den bedömningen.

Det avgörande är inte bara att trädgården ligger lågt, utan om den tänkta platsen återkommande blir kallare och hur kall luft rör sig där. En skiss och en jämförbar mätserie gör det möjligt att väga frost mot ljus, markförhållanden och grödornas behov. Låt resultaten styra placeringen och uppvärmningsplanen, och komplettera utomhusmätningarna med temperaturkontroller inne när växthuset väl står på plats.

45 % BÄTTRE PRIS NÄR DU HANDLAR ONLINE
Få det bästa erbjudandet idag och börja skapa din perfekta trädgård!
Fråga oss
Kontakta oss
Telefon:
E-post:
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Reg.nr.:
38944924
Adress:
Thriges Plads 6, 5000 Odense C, Denmark
Sociala medier
Följ oss på Instagram, Facebook och Twitter. Där hittar du reda på senaste nyheter och bästa erbjudanden från Bloomcabin.
X
Har du frågor och vill att vi ska ringa tillbaka dig?
+46
−
✖